DOM

2001-11-27 Avdelning

Meddelad i Mål nr 5447-2001

Göteborg

KLAGANDE

Olof

Sociologiska institutionen

Stockholms universitet

ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE

Polismyndighetens i Västra Götaland beslut den 14 september 2001 dnr. AL 187-7899-01 (bilaga A)

SAKEN

Rätt att ta del av allmän handling

Olof vidhåller sin begäran att ta del av information om brottsoffer i polismyndighetens register Rationell Anmälansrutin (det s.k. RAR-registret). Till stöd för sin talan anför han i huvudsak följande. Polismyndigheten har åberopat 9 kap. 17 § sekretesslagen och för de fall där förundersökningen inte är avslutad 5 kap. 1 § samma lag som grund för sitt beslut. De uppgifter som han begär att få ta del av skall lämnas direkt till Statistiska Centralbyrån (SCB) som kommer att administrera enkäten och behandla uppgifterna med sekretess enligt 13 kap. 3 § sekretesslagen. Själv kommer han endast att få avidentifierade data. Polismyndigheten har ansett att de kontakter som han vill ta med brottsoffren kan upplevas som integritetskränkande av dessa men nämner ingenting om de samhälleliga fördelarna med enkätundersökningen. En sådan avvägning förutsätts i 14 kap. 3 § sekretesslagen och borde ha gjorts av polismyndigheten. Hans undersökning kan ge resultat som är viktiga för samhällets arbete med att förbättra brottsoffers situation och för att klarlägga om offrens kontakter med hjälporganisationer skiljer sig mellan olika polisdistrikt. Han har lagt upp undersökningen så att de negativa följderna för brottsoffren skall vara så obetydliga som möjligt. Känsliga typer av brott har uteslutits, brottsoffer yngre än 18 år ingår inte i undersökningen och de efterfrågade uppgifterna är av relativt harmlös natur. Vid tidigare enkäter av liknande typ har det visat sig att svarsfrekvensen varit ganska hög. Polismyndigheten menar att det kan antas att det skulle skada pågående förundersökningar om de begärda uppgifterna lämnas ut. Det finns inget som stöder detta antagande. Tvärtom innebär uppläggningen av projektet att det är ytterst osannolikt för att inte säga uteslutet att ett utlämnande av uppgifterna skulle medföra att förundersökningar eller polisinsatser skadas. Någon överföring av information mellan förundersökningar och projekt kan rimligen inte uppstå.

Polismyndigheten anser i ett inhämtat yttrande att kammarrätten skall avslå överklagandet. Myndigheten har upplyst att man vid sekretessbedömningen vägt in ändringen av bestämmelserna i 9 kap. 17 § sekretesslagen, vilken innebär att skadelidande eller den som den skadelidande överlåtit sin rätt till utan hinder av sekretessen får ta del av en uppgift i bl.a. en nedlagd förundersökning. Någon sådan överlåtelse har inte skett.

DOMSKÄL

Det är Olof som begärt att få ta del av de aktuella uppgifterna och kammarrätten gör den bedömningen att det är fråga om utlämnande av uppgifter till enskild. De regler om överföring av sekretess m.m. mellan myndigheter som har åberopats av Olof är därför inte tillämpliga i detta mål.

Av 9 kap. 17 § första stycket fjärde punkten sekretesslagen framgår att sekretess gäller för uppgift om enskilds personliga och ekonomiska förhållanden, om inte annat följer av 18 §, i polismyndighets verksamhet för att förebygga, uppdaga, utreda eller beivra brott om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde eller någon honom närstående lider skada eller men. Bestämmelsen tar bl.a. sikte på sådana personregister som förs lokalt inom polisen, såsom RAR-registret (se prop. 1997/98:97 s. 180)

De i målet aktuella uppgifterna om målsägandenas personnummer, namn och adress har begärts för att möjliggöra kontakt med brottsoffer. Kammarrätten finner i likhet med polismyndigheten att det inte kan anses stå klart att de begärda uppgifterna kan lämnas ut utan att den enskilde eller någon honom närstående lider skada eller men. Sekretess skall därför gälla för de begärda uppgifterna redan enligt detta lagrum.

DOMSLUT

Kammarrätten avslår överklagandet.

HUR MAN ÖVERKLAGAR

Formulär 2 (bilaga B)

GD

AÖ YD

referent