DOM

2001-12-19 Avdelning

Meddelad i Mål nr 4738-2001

Göteborg

KLAGANDE

Västra Götalands läns allmänna försäkringskassa

MOTPART

ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE

Länsrättens i Vänerborg dom den 16 augusti 2001 i mål nr 1045-01 (bilaga A)

SAKEN

Beräkning av antalet assistanstimmar enligt lagen (1993:389) om assistans- ersättning (LASS)

Försäkringskassan yrkar att kammarrätten upphäver länsrättens dom och fastställer kassans beslut om assistansersättning 23,5 timmar per dygn, vilket motsvarar 4 277 timmar på en sexmånadersperiod. Kassan anför bl.a. följande. I Riksförsäkringsverkets allmänna råd 1998:6 sägs att med tid för jour avses tid under vilken den personlige assistenten inte utför en aktiv arbetsinsats men finns till förfogande i den funktionshindrades omedelbara närhet. Vidare framkommer att när en funktionshindrad under nätterna behöver hjälp med t.ex. att lägga över sig täcket eller vissa nätter behöver hjälp med att hosta kan detta inte anses som regelbundna och omfattande aktiva assistansinsatser. Jourtid skall därför beräknas för dessa insatser. Av samma allmänna råd framgår också att en assistanstimma motsvarar fyra timmars jour när assistansersättning skall bestämmas. - Det förhållandet att assistenten är vaken kan inte vara avgörande för om tiden skall betraktas som jour eller "aktiv" tid. - lägger sig vid 21.00-tiden och stiger upp mellan 07.00 och 07.15. Enligt försäkringskassans utredning är hon periodvis orolig under natten. Hon klarar inte att rätta till sig själv i sängen varför hon behöver någon som tittar till henne med jämna mellanrum.

Hennes behov av tillsyn och oregelbunden hjälp, som kräver mindre aktiva assistansinsatser - dvs. jour - anser försäkringskassan skäligen kan beräknas till åtta timmar per natt i genomsnitt. Resterande två timmar kan som genomsnitt anses utgöra "aktiv assistanstid". För dessa åtta jourtimmar kan, i enlighet med vad som sägs i Riksförsäkringsverkets allmänna råd, två assistanstimmar beviljas. - Länsrätten beviljade dubbelassistans tio timmar per dag. En omfattande del av denna tid torde i så fall handla om att en person mer passivt får invänta att assistenten behöver hjälp. Kassan bedömer behovet av dubbelassistans till 5,5 timmar. Dels behöver hon lyftas i olika situationer och dels behövs två assistenter när hon äter om hon skulle sätta i halsen. Behov av dubbelassistans även under en timma efter måltider finner kassan inte medicinskt styrkt.

anser att länsrättens dom är helt riktig och att överklagandet skall avslås. Hon frågar sig om hon skall behöva söka hos flera huvudmän för att få en fungerande arbetsmiljö för assistenterna och ytterligare dubbelassistans. Det har inte skett någon förbättring av hennes tillstånd som motiverar att hon efter drygt 35 år med vaken natt helt plötsligt inte skulle behöva vaken nattpersonal. Alternativet blir att hon får ligga blöt eftersom hon saknar förmåga att påkalla hjälp.

Försäkringskassan anför i genmäle bl.a. att en person enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) kan beviljas tio olika insatser, varav landstinget svarar för en och kommunen för de övriga. Flera huvudmän kan alltså bli engagerade för att en person skall få sina behov tillgodsedda. Det är inte självklart att assistansersättning skall täcka in alla situationer som kan uppstå.

Kammarrätten har den 29 augusti 2001 meddelat prövningstillstånd och förordnat att den överklagade domen tills vidare inte skall gälla.

DOMSKÄL

har av försäkringskassan beviljats assistansersättning 23,5 timmar per dygn, varav 16 timmar under vakentid, 5,5 timmar för dubbel assistans och 2 assistanstimmar per natt, motsvarande 8 timmars jour. Länsrätten har funnit berättigad till vaken assistans under hela dygnet och dubbel assistans 10 timmar per dygn, sammanlagt 34 timmar.

Prövningen i målet rör antalet assistanstimmar under natten och för dubbel assistans.

Assistansersättning under natten

Enligt Riksförsäkringsverkets allmänna råd 1998:6 avses med tid för jour tid under vilken den personliga assistenten inte utför en aktiv arbetsinsats men finns till förfogande i den funktionshindrades omedelbara närhet. Vid bestämmande av assistansersättning skall 1 assistanstimme anses motsvara 4 timmar för jour. Behöver den funktionshindrade en aktiv arbetsinsats under natten, räknas tiden för den insatsen enligt de vanliga reglerna.

Gränsdragningen mellan jour och aktiv assistans under natten har inte berörts i lag- förarbeten eller i vägledande domstolsavgöranden. Bedömningen får ske med beaktande av vad som kan anses rimligt med hänsyn till omständigheterna.

Vid utredning i december 1997, då bodde i gruppbostad, angavs bl.a. följande.

är mycket vaken på natten, hon ropar ibland högt och då måste där vara någon som kan lugna henne, kan ej tillkalla hjälp. Hon kan ej bre på sig om hon sparkat av sig täcket. Det behövs bytas blöjor ibland (ofta vått i hela sängen). kan hasa sig uppåt i sängen, ligger ofta vid väggen med huvudet på sänggaveln, kan ej dra sig neråt i sängen själv. Vissa nätter sover bra och vissa nätter är mycket vaken.

ansökte om assistansersättning i samband med flyttning till eget boende den 1 mars 1998. Sedan försäkringskassan inhämtat redogörelser av nattpersonalen angående nätterna under en period (2 mars - 21 april 1998) i den egna lägenheten bedömdes behöva stora insatser under huvuddelen av nätterna i veckan. Det noterades att hon inte hade möjlighet att själv larma, att hon kröp och klängde i sängen och att hon kunde fastna. Försäkringskassan beviljade henne aktiv assistans under natten. Sammanlagt beviljades hon assistansersättning med 194 timmar per vecka.

I februari 2000 inkom ansökan om högre assistansersättning. I föredragningspromemoria upprättad i försäkringskassan i maj 2000 noteras att lätt hasar ned i sängen och att det även har hänt att hon lutat sig över sänggrinden, varför det är extra viktigt att någon tittar till henne med jämna mellanrum. Behov av en assistent mellan 21.00 och 07. 00 bedömdes därför föreligga. - Vid en efterföljande s.k. sakkunnighetskontroll avseende assistansersättning anges att 1 assistanstimme motsvarar 4 jourtimmar och att försäkringskassan kan bevilja 2 timmar på natten samt beräkna 1 timme aktiv insats då är mycket orolig. Att det är vaken natt spelar ingen roll.

Försäkringskassans försäkringsläkare bedömde i november 2000 att någon förbättring inte skett sedan 1997 - utöver att epilepsin blivit lugnare - och att underlaget klart visar på behovet av tillsyn dygnet runt.

I länsrätten har beträffande behovet av assistans nattetid uppgett följande.

Hon har ett mycket varierande sovbeteende. Vissa nätter (en minoritet) sover hon sammanlagt kanske fem sex timmar och följande tre fyra nätter kanske en eller två timmar. Hon kryper då upp och hänger med överkroppen över sänggaveln och kan inte ta sig tillbaka ned i sängen och få hjälp att ta på sig täcket. Ibland har hon bara satt sig upp men hamnat lite snett i sängen och vet då inte hur hon skall göra. Ibland är hon orolig och personalen får då försöka lugna henne och förmedla trygghet. Ibland behöver hon byta blöja och även natt- och sängkläder för att sedan kunna komma till ro. - Hon påkallar inte någon hjälp avsiktligt genom ljud. Hittills har hon haft sin sovrumsdörr på glänt och den vakna assistenten finns i angränsande rum samt är inne och ser till henne en gång i timmen. Hon har haft vaken nattpersonal sedan hon kom till vårdhem i mitten av 1960-talet. När hon flyttade till gruppbostad i 1988 fick hon även där vaken nattpersonal. 1998 flyttade hon sedan till egen lägenhet med personliga assistenter och även här har hon haft vaken natt. Hennes tillstånd har inte förbättrats så att det skulle motivera att hon efter drygt 35 år med vaken natt helt plötsligt inte skulle behöva det längre. Av hennes assistenter, där flertalet är personal från den tidigare gruppbostaden i , är det ingen som kan tänka sig att ta ansvaret för henne om hon endast ska ha sovande jour.

Kammarrätten gör följande bedömning.

Av handlingarna framgår att har ett oregelbundet sovbeteende, vilket innebär att det är svårt att på förhand veta vilket behov hon har av assistans nattetid. Hon saknar möjlighet att själv påkalla hjälp genom ljud eller på annat sätt larma i en nödsituation. Samtidigt finns det perioder då nattlig tillsyn en gång i timmen är tillräcklig.

Vid en sammanvägning av det varierande behov av aktiv assistans och jour som kan anses föreligga för under natten finner kammarrätten rimligt att hänföra hälften av tiden till aktiv assistans. Jour får anses tillräcklig under övrig tid. Hon är därför under natten berättigad till 5 assistanstimmar, dvs. tre timmar mindre än vad länsrätten har godtagit.

Dubbel assistans

Varken LASS eller dess förarbeten anger när det kan vara motiverat med flera assistenter samtidigt. I Riksförsäkringsverkets allmänna råd 1996:8 återges de två exempel på sådana situationer som Socialstyrelsen tar upp i sina allmänna råd 1994:1 (s.50 f.) rörande LSS. När en person vistas i miljöer där det är nödvändigt med mänsklig lyfthjälp, kan två personer behövas för att ge assistans. Detta kan inträffa under resor, när man bor utanför hemmet, vid deltagande i fritids- eller träningsaktiviteter etc. Dubbel assistans kan även krävas vid t.ex. rörelseträning för personer med stora rörelsehinder.

Vid försäkringskassans prövning av rätt till assistansersättning fr.o.m. mars 1998 bedömdes behovet av dubbelbemanning vara 17,5 timmar per vecka vid lyft (ca 15 x tio minuter per dag ) samt 3 timmar vid bad, sammanlagt 20,5 timmar per vecka. Fr.o.m. april 2001 har försäkringskassan beviljat dubbel assistans 5,5 timmar per dag, varav 3 timmar vid måltider och 2,5 timmar vid lyft.

Enligt ett intyg av distriktsläkaren i april 2000 har en tendens att sätta maten i vrångstrupen. Hennes handikapp kan innebära livräddande insats av minst två personer inom 1-2 minuter, varför detta är minsta kravet på personal dygnet runt.

I länsrätten har beträffande behovet av dubbel assistans vid måltider uppgett följande.

Hon behöver hjälp att matas med den passerade kost hon är hänvisad till. Eftersom hon har så otroligt lätt att sätta i halsen vid måltider fordras två assistenter under hela den tiden. Det behövs också två assistenter under en timme efter måltidens slut eftersom hon får upp mat under denna tid och kan sätta i halsen. När så sker har man 1-2 minuter på sig för livräddande insatser. Man måste då vara två personer eftersom hon reflexmässigt kastar sig på rygg. En person måste hålla henne upprätt och en person frilägger hennes luftvägar från de mycket stora mängder segt slem som snabbt bildas. Hon är en tung (75 kg) och stark tjej som i dessa situationer helt naturligt får panik. Det är därför livsavgörande för henne att ha tillgång till två assistenter under dessa tider. Hon äter tre måltider och vill sedan mycket gärna ha fika en gång på dagen. Detta innebär att hon har behov av dubbelassistans 4 x 1,5 = 6 timmar per dag.

I länsrätten har vidare uppgett dagligt behov av dubbel assistans vid hjälp med personlig hygien 3 timmar, vid av- och påklädning 2 timmar, och vid utevistelse 1 timme. Det specificerade behoven av dubbel assistans kan gå något om lott men beräknas inte understiga 10 timmar per dag.

Kammarrätten gör följande bedömning.

Vad gäller behov av dubbel assistans efter måltiderna finns det inte skäl att av medicinska eller andra orsaker ifrågasätta den kvävningsrisk som kan uppkomma utan förvarning under en beräknad tid av en timme efter varje måltid. Dubbel assistans får därför godtas för ytterligare 3 timmar i samband med måltider.

Förutom i samband med lyft och måltider anser kammarrätten att det inte kan anses motiverat med daglig hjälp av flera assistenter. är därför berättigad till dubbel assistans 8,5 timmar per dag.

DOMSLUT

Med delvis bifall till överklagandet förklarar kammarrätten, med ändring av länsrättens dom, att fr.o.m. april 2001 är berättigad till 29,5 assistanstimmar per dygn, varav 16 timmar avser vaken tid, 8,5 timmar dubbel assistans, 4 timmar aktiv insats under natten och 1 assistanstimme som motsvarar 4 timmars jour under natten.

Kammarrätten beslut den 29 augusti 2001 om inhibition upphör härmed att gälla.

HUR MAN ÖVERKLAGAR

Formulär 4 (bilaga B)

MÅ

P-O S BA

referent

I avgörandet har även deltagit nämndemännen KS och BT.